Nationaldagen

Vi ställde upp på flaggplanen, CO höll ett välhållet och som vanligt smått fyndigt tal. Sedan så spelades en pampig version av nationalsången upp ur högtalarna, och med CO:s tal som grund så kände jag hur gåshuden kröp fram under framförande av nationalsången. Sedan gick fanvakten sin ståtliga marsch med skyldrade gevär. Dagen gick i förströelsens tecken. Vi tog det lugnt och åt god mat. Vi hade några politiker på besök som fick åka ett varv i ett av våra stridsfordon. De fick klämma och känna på vår utrustning, ställa frågor etc. Dem var antagligen här för att kolla vad dem egentligen lägger skattepengarna på.

Jag har blivit någon form av plutonsfotograf. Vilket är jättekul då jag fotar mycket och efterarbetar dem för att förbättra dem lite. Jag blev också utsedd av min grupp att vara media ansvarig. (vad det nu innebär). Och vår press och informationsofficer har pratat med mig om att börja blogga för Armémuseum som har något "levande projekt" om pågående utlandstjänst. Där tidigare utlandssoldater redan har bloggat. Jag tackade ja och har nu börjat byta lite information med någon ansvarig för det hela på armémuseum i Stockholm. Jag vet inte om jag tagit mig vatten över huvudet kanske? Jag är ju inte ens bra på att skriva. Det som gjorde att jag ändå tackade ja är att jag uppskattar de människor där hemma som är så pass intresserade av vad som händer här nere att de följer en blogg om det. Det kan jag gärna bidra med min vardag till. Men den blir som den blir, jag har ju inte någon som helst skrivarvana.