Funktionskontroll Rökkastare.

Sökoperation

Nu var det ett tag sedan jag uppdaterade här. Mycket på grund av att det efter valperioden har varit lite lugnare i vårt område. Men också för att vår pluton har haft uppgiften vakta campen och stå i QRU (Quick Reaction Unit) beredskap en tid. Det har helt enkelt inte funnits så mycket att blogga om. Dock kan ni ju alltid besöka FS19 bloggen där olika soldater ur olika enheter också rapporterar om vad vi gör. http://www.FS19.se

Men nu börjar det hända saker igen. IED (Improvised explosive device) läggs ut till höger och vänster åt oss, och det dröjer nog inte länge innan det börjar skjutas på oss igen.

De senaste fyra dagarna har vi spenderat i "West of MeS" området, grupperade i det som börjar kännas som vårat andra hem. Närmare bestämt "Forward Operation Base XX".

Vi grupperade ut i fredags och gjorde en fotpatrull samma kväll i en by vi besökt ett antal gånger senaste tiden. En by vi svenskar blivit beskjutna från alldeles för många gånger denna mission. Så det var dags att göra något åt saken.

Reveljen gick vid 02.45 på lördagmorgon/natt, uppe före tuppen med andra ord. Vi gjorde oss marschfärdiga och redo att påbörja dagens sökoperation i tidigare nämna by. Vi grupperade vid strategiskt väl utvalda platser med våra vagnar runt om byn. För att snabbt kunna understödja våra svenska och afghanska enheter som genomförde själva sökuppdraget inne i byn. Och för att förhindra att eventuella Insurgenter flyr. Min grupp fick också delta i arbetet inne i byn. Vi fick till uppgift att hålla en mindre korsning i ena änden av byn. Också för att förhindra att fienden flyr eller att andra människor som inte ska ta sig ut eller in gör det. Inledningsvis hade vi understöd av amerikanska Apache helikoptrar. Man kände sig väldigt trygg så länge man hörde dem cirkulera ovanför oss där på morgonkvisten. Vi blev också påminda av deras besättning att hålla oss till vår korsning, så dom kunde hålla bättre koll på oss. Vådabekämpad av en Apache kändes inte aktuellt, så vi höll oss snällt vid vår korsning. Närmare betämt ganska precis fjorton timmar i samma korsning.

Allt som dagen flöt på så blev det mer och mer uppenbart att vår ankomst var väntad. Då det knappt fanns en enda själ närvarande i byn denna dag. De människor vi observerade eller stoppade under dagen var lätträknade, och ingen av dessa var män. Det kan inte vara lätt att vara afghansk man i denna by om dem flyr varje gång vi är på ingång. Att dem visste att vi just denna dag skulle söka byn vill man ju inte tro, även om så verkade vara fallet.

Vid ett av hussöken hussöket så fick min grupp gå med ANA/Afghan National Army) och ANP (Afghan National Police) in och söka. Eller rättare sagt hålla koll på dem så att allt går rätt till. Det var lättare sagt än gjort. För ganska tidigt började man hitta intressanta saker, som gjorde soldaterna och poliserna allt mer benägna att söka mer grundligt. Jag sa till dem vid ett tillfälle där dom satt och rev ut saker ur skåpen hejvilt, "ni plockar väl tillbaka det ni river ut?" Jag får till svar "Det kan kvinnorna göra senare... även om vi skulle plocka tillbaka det så kommer kvinnorna ändå att göra om det sedan". "Okej...jag kan ju inte tvinga dem...", tänkte jag. Det är deras land, de gör det på sitt sätt. Jag vill också tro att de kanske inte var lika varsamma med söket då det visade sig att i denna byggnad huserade det en buse.

Det kom in fler och fler soldater och poliser i huset eftersom. Det blev efter en stund väldigt svårt att hålla reda på vad dom sysslade med, att vi endast förfogade över EN stackars tolk gjorde inte saken lättare. Det började även anlända fler och fler olika svenska enheter in i huset. Det var ett mindre kaos där inne ett tag. Min gruppchef ansåg till slut att vi var mer i vägen än vi var till nytta så vi återgick till vår ursprunliga uppgift att bevaka vår lilla korsning utanför byggnaden istället.

En ganska lustig händelse vi skrattade lite åt innan hussöket började som jag vill dela med mig av. Innan vi visste att vi skulle in och söka huset så ville ANA och ANP själva påbörja söket. Samtidigt som en polis med förstärkning runt sig försiktigt öppnar dörren till huset så ställer sig en annan polis mot en mur och lägger upp sitt raketgevär i anläggning. Riktad mot poliserna som är på väg in i byggnaden. Det hela såg väldigt lustigt ut och man frågar sig hur han med raketgeväret tänkte. Vad skulle han göra om det började skjutas? Skjuta en raket rätt in i flera av sina kollegor? Återigen, det är deras land de jobbar på sitt sätt.

Vi återgick efter detta till vår FOB (Forward Operation Base) och fick order för kommande dagar i området. Den mest välkomna ordern var att ta sovmorgon nästa dag.

 

Kommentarer

  • 2010-10-09 skrev Slokhatt

    Joel!

    Bra inlägg! Jag har tidigare givit dig feedback om att din blogg är nödvändig och verkligen behövs, men att du kanske samtidigt bör vara mer återhållsam med vad och hur du beskriver eran vardag där nere.

    Här tycker jag att du hittar en mycket bra balans!

    Ett bra och välskrivet inlägg som inte beskriver fel saker i detalj, men som samtidigt inte ger kall på den nödvändiga personliga vinkel av den svenska insatsen, som den här bloggen bidrar med!

    Keep it up! =)

    (Och håll ett extra öga på VC HA åt mig!)

  • 2010-10-10 skrev Tommy Jansson

    Hej Joel, jag befinner mig nu på armemuseum och har precis gått runt i den fina utställningen "Fredssoldat" som berör. Hälsa Rickard och lycka till med slaget om "hearts and minds"!!

  • 2010-10-12 skrev gurra

    Bra jobbat och skrivet!
    Uppskattar vad ni gör där nere!

blog comments powered by Disqus