• Hygienteknisk avdelning ...

    Operation Tamiz

    Nu har vi varit på campen i fyra dagar sedan vi kom tillbaka från operation tamiz. I korta drag innebar operationen att vi skulle ta en kulle mellan två byar, för att upprätta en ANP (Afghan National Police) postering. På så sätt skulle vi förhoppningsvis få bukt med insurgenterna som håller till i detta område. Våran pluton jobbade varje natt i en veckas tid med att hålla vägarna in till byarna och kullen öppna. Alltså förhindra att IED(improvised explosive device) grävs ned eller att andra kriminella handlingar utfördes. I början av operationen jobbade vi även dagtid. Vilket gjorde att många av oss blev riktigt trötta. Efter de två första dygnen var vi riktigt körda i botten. Vi hade inte speciellt bra möjlighet till återhämtning på dagarna. Då vi bodde mitt ute i öknen i en tillfälligt upprättat FOB (forward operation base). Tanken var att vi skulle återhämta dagtid. Men det är inte det lättaste när det är 45 grader i skuggan. Så sömn blev en bristvara under operationen för vår del. De andra plutonerna roterande in till CNL (Camp Northern Lights) varannan dag för återhämtning.

    Tredje dagen på operationen så höll det på att sluta riktigt illa för vår grupp, då vägen under vänstra sidan av vagnen gav vika och rasade ner i en liten å. Där vagnen med oss i också följde med ner. Jag stod bra till och lyckades klättra upp på vagnen samtidigt som den började välta. Den ställde sig på högkant och jag kände att nu tippar vi över i vattnet, varpå jag  kastar mig ut och ner på vägen så fort jag kunde. Jag tänkte att ju fortare jag kommer ut desto fortare kommer de andra ut. Vår förare lyckades i sista sekund få stopp på vagnen. Då stod den näst intill på högkant i floden. Vagnen tog in massor med vatten via förarplatsen. Så efter det så fick våran bärgargrupp visa vad dom gick för, dom är alltid med oss och gör samma saker som oss. Skillnaden är bara att deras vagn saknar kanontorn men istället är utrustad med bärgarutrustning. Så som markförankring, lyftkran och ett gäng rejäla bogseringsvajrar. Så att dra upp den ur ån verkade inte vara något problem för dem. Dock förstördes elsystemen i vagnen av allt vatten så vi fick skicka tillbaka den till CNL för reparation efter denna dramatiska dag. Vår grupp fick dela upp oss på dem andra vagnarna resterande del av operationen. Hade vagnen vält så var risken stor att någon av oss inte hade hunnit ta sig ut innan vagnen blivit fylld med det skitiga afghanvattnet. Förmodligen någon utav besättningssoldaterna som har det knivigast att ta sig ut i ett sådant läge. Men det är inte alls säkert det hade gått så lätt för skyttet i stridsutrymmet heller om vagnen lagt sig på taket i floden. Men som tur var fick Jonas stopp på vagnen och vi kunde alla ta oss ur helskinnade om än lätt chockade. Vi hade även vår författare med i vagnen, nu fick ju hon något att skriva om.

    Hur som helst så fortsatte ju operationen och vårt nattliga arbete. Vi höll vägen öppen utan några problem. Vi sköt närlys vid ett par tillfällen då vi inte var riktigt säkra på vissa afghaners förehavanden i området. En natt då jag åkte med Hotelvagnen så hade vi vad vi tror fiende i siktet. Vi observerade ett par män som grävde vid vägkanten. Vi åkte dit för att undersöka, och när männen upptäckte oss så la dem benen på ryggen och sprang därifrån. Mycket märkligt beteende. Jag hade siktet på dem en stund och blev lätt frustrerad av att se fienden bara få springa iväg sådär. (om det nu var fienden).

    Utöver det så gick det lugnt till resterande del av det nattliga jobbet. På dagen så hade vi lite problem att fördriva tiden och vi kände alla hur tristessen kröp på efter några dagar.  Som med det mesta i armén så är det inte fysiskt ansträngande utan mer psykiskt och mentalt jobbigt. Mycket på grund av solens ständiga närvaro. Och alla tusentals muterade gräshoppor som aldrig kan låta oss vara i fred. Av någon anledning hoppar dem på oss människor konstant. Sätter klorna i oss och försöker som det känns även äta på oss. Vilket nog kan stämma, för de äckliga krypen äter ju sina döda. Vi samlade en hög med eliminerade gräshoppor, och hela tiden anslöt det nya gräshoppor för att äta på sina egna döda, och varenda gång de började knastra på de döda så stampar vi ihjäl dem och la även dem på högen. Gräshoppor är efter denna ökenvecka mitt och många andra i plutonens hatdjur numera.

    Mer småsaker som var lite mentalt på frestande under veckan var att det aldrig fanns kallt vatten. Det kom två mat- och vattentransporter ut till oss. Och då hade vi kallt vatten några timmar. Tills det smält och blivit varmt som allt det andra. Vi fick även lite godsaker såsom twix, kexchoklad och mars. Men de smälter direkt och blir nästintill omöjliga att få i sig. Så det man kunde äta var "norgepåsen" (frystorkat) och Nudlar. Man blir less på den maten ganska snabbt. Man blir även ganska lös i magen av den kosten. Det är inte ett tillstånd man vill befinna sig i ute i kokheta öknen. Dock måste jag säga att jag hade rätt högt stridsvärde och motivation operationen igenom. Frystorkad mat, dålig mage och dålig kvalité på sömn var det som drog ner stridsvärdet. Och mot slutet även det nattliga jobbet som blev lite enformigt i längden. Men vår kapten påtalade då och då att det här faktiskt var ett viktigt moment i operationen, att vår uppgift var A och O för att den ens skulle kunna genomföras. Sådant är bra att höra då och då. Kompanichefen var även ut till oss ett par ggr och tryckte på att vi gjorde ett bra jobb och lät oss veta hur viktigt det var att vi utförde uppgiften vi fått. Det höjer såklart ens motivation. Vetskapen att vara en del av något större är viktigt då den enskilde soldatens jobb lätt kan kännas monotomt och meningslöst efter ett tag.

    Efter en vansinnigt långsam tillbakafärd till CNL efter 7 dagar och 7 nätter i öknen så var man rätt glad att få vara tillbaka på campen och få sova i sin egen säng. Och nu har vi varit på campen i fyra dagar och mestadels återhämtat. Äntligen har vi fått ta det lugnt några dagar. Imorgon blir det också lugnt. Då vi har order på att upprätta midsommarstång och sedan fira midsommardagen med mat, dryck (max två öl) Blir det dragkamp så kommer vår grupp vinna den. Vi är nog bland dem tyngre grupperna på FS19.