Ingen av mina bilder har tidigare lyckats fånga glädje och identitet hos den del av befolkningen som lider mest.

En bild, tusen leenden

Det finns många ögonblick som berört mig under tiden i Afghanistan, framför allt har barnen fått stort utrymme på bloggen. Kvinnorna har på grund av den religiösa och förtryckande kulturen passerat som färgade skynken utan identitet, omöjliga att skapa kontakt med. Trots att jag alltid vinkar till de kvinnor jag ser, ger endast en av hundra någon respons tillbaka.

Två kvinnor i burka promenerar längs gatorna i Mazar-e-Sharif och ögonblicksbilden fångar en glädje och en gemenskap som jag aldrig tidigare skådat hos någon kvinna i Afghanistan.

Tänk dig själv att varje dag matas med bilder där det enda man ser är män, barn, djur och svävande tygstycken. Det skapar en obehaglig distans som snabbt blir till vardag och som man till sist inte reflekterar över.

Det kändes bra att få ta den här bilden, den visar att afghanska kvinnor också lever.